Disappointment

Idag blir det inget roligt inlägg. Är jättetrött, har ont i huvudet och är riktigt j-la less och besviken på det mesta. Hur svårt är det att själv framföra vad man tycker och våga stå för det? Mitt svar på det måste tyvärr bli: Tydligen väldigt. Att bli besviken på någon är en av de jobbigare känslor jag känner till. Att se någon, på ett ögonblick, krympa till någonting som knappt finns är inte det minsta roligt.

Jag är väldigt snäll och omtänksam som person, även om jag kan låta hård och tuff ibland. Jag ställer höga krav både på mig själv och på min omgivning, men är samtidigt noga med att alla ska ha det bra. Jag kan absolut förstå att man inte kan vara älskad av alla, men människor som framför sina synpunkter via "ombud" är någonting som jag aldrig kommer att kunna respektera.

En av de viktigare sakerna jag ska lära mina barn är att våga stå för vad dom tycker, utan att för den skull såra andra och att vara rädda om och lojala mot sina vänner. Att aldrig gå bakom ryggen på någon. Först då förtjänar man både sin egen och andras respekt.

Jag önskar dig inte guld, mitt barn
ej heller pengar och makt.

Jag önskar dig modet att vara dig själv
och stå för det du har sagt.

Jag önskar dig inte en stenfri väg,
men kraften att vägen gå.

Jag önskar dig kärlek i rikligt mått
och vänner att lita på.

Jag såg ju förresten fram emot att äntligen bli av med beredskapen idag - tills jag insåg att det minsann var min vecka den här veckan oxå... <:o Herre gud. Men det har tack och lov, peppar peppar, bara ringt en gång ikväll än så länge. Och nu är klockan efter midnatt, vilket borde betyda att lönen har trillat in på kontot. Lovely! :)

Detta har hänt idag:

• Jag har jobbat grymt effektivt och koncentrerat hela dagen. Som vanligt alltså.
• Mamma kom och grattade Ella.
• Jag har samlat ihop en massa tvätt och börjat tvätta (1 maskin av uppskattningsvis 9).
• Skolan började. Inte för mig men för barnen.
• Inget mer som är värt att nämna.

Idag började tjejerna som sagt skolan. Tuvalisa och Ella i 6-års och Emelina i 2:an. Kom på att jag kanske borde ha varit där, men tyckte samtidigt att dom nog borde klara sig men tanke på att dom ju redan har varit på frititds i 2 veckor. Eller så var det bara någonting jag intalade mig själv för att inte känna mig som en alltför dålig mamma..? Hur som helst verkar dom ha klarat dagen alldeles utmärkt. :)

Nu är det dags att sova, det är ju förhoppningsvis en dag imorgon oxå.

Sov så gott!!

/Anette

Mina vackra sommartjejer på Vitbergsbadet i Skellefteå